...var det ju förstås också i fredags, när jag fyllde 30. Tack för alla gratulationer via bloggkommentarer, mail, sms, telefonsvarare och telefon. Jag blev riktigt ordentligt firad igår kväll när jag trodde att Mannen och jag skulle ut och äta middag på restaurang. Inte skulle vi det. Från badrummets fönster (jag skulle byta en blöja) såg jag sju par tassande tjejfötter och hörde viskningar och kvävda fniss. En överraskningsmiddag för mig, visade det sig! Vi hade så trevligt.
Jag känner mig firad. Och lurad. Tack!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar